Tidigare krönikor

Kris och ljuset bakom...

2014-05-05

Hej fina Deva vänner...

Jag har varit ordentligt dålig en tid och därför detta avbrott...Det kändes som en storm drog fram och jag hade ingen möjlighet att styra något överhuvudtaget...Det handlade om oregelbunden hjärtverksamhet...skrämmade...Jag har fått oändlig hjälp av ayruvedan som snabbt insåg att jag hade dragit på mig en stor Vata obalans...

Jag är nu mycket bättre...Hoppas din vår går på väl...vi har våra kriser och stödet från vänner och nära i dessa stunder är ovärderligt...Önskar dig allt gott...

En av de mest utmanande tankarna i A Course in Miracles handlar om detta med försvar...och vad det verkligen är...mycket av våra skydd handlar ju om att ingen skall kunna sänka oss eller peta i våra gamla sår...Vi stannar istället i överläge eller bygger en skyddsmur runt hjärtat. Bakom detta är vi ständigt rädda för att någon skall kunna riva skydden och såra oss igen..
Det jag gillar med A Course in Miracles är att den säger att det vi kallar skydd egentligen förstärker våra sår. "If i defend myself i am attacked." Det vill säga att när vi försvarar vårt hotade egenvärde säger vi egentligen: "Jag tror verkligen att det du gör eller säger kan sänka mig.." Vilket aldrig är sant, men vi kan dock tro det och agera som om det vore sant. För den som vandrar omkring med verkligt inflammerat egenvärde kan det räcka med en blick för att man skall uppleva sig hotad " Vad stirrar du på, är det något fel eller.." 
Vår omgivning kan med andra ord bara aktivera sår vi redan bär inom oss, de kan varken ta ifrån oss eller ge oss ett egenvärde....när gamla sår aktiveras är det vår val att endera repetera gamla strategier eller ta steg av läkning...
Jag hade en situation för ett tag sedan där mitt eget grundsår aktiverades. Direkt kunde jag se hur gamla strategier ville sätta igång, slänga ut personen som straff. Med lite större medvetenhet har jag lärt mig att först ta hand om det som aktiveras....andas, bli medveten om att det handlar om känslor, omfamna....sedan när stormen lagt sig har jag kunnat sätta gränser eller ärligt kommunicera utan förväntan om att få medhåll eller mothugg. Hjärtats kommunikation är bortom egot.
Jag tror vår värld i mycket handlar om att vi behöver växa upp känslomässigt. 
Det är den stora utmaningen vi alla står för. Fortsätta projicera skuggan på varandra eller börja ta hand om den och växa upp...fixar vi det??? Den frågan tror jag alltid man måste vända tillbaka till sitt eget liv...mindre försvar och  mera liv...

En av de mest utmanande tankarna i A Course in Miracles handlar om detta med försvar...och vad det verkligen är...mycket av våra skydd handlar ju om att ingen skall kunna sänka oss eller peta i våra gamla sår...Vi stannar istället i överläge eller bygger en skyddsmur runt hjärtat. Bakom detta är vi ständigt rädda för att någon skall kunna riva skydden och såra oss igen..

Det jag gillar med A Course in Miracles är att den säger att det vi kallar skydd egentligen förstärker våra sår. "If i defend myself i am attacked." Det vill säga att när vi försvarar vårt hotade egenvärde säger vi egentligen: "Jag tror verkligen att det du gör eller säger kan sänka mig.." Vilket aldrig är sant, men vi kan dock tro det och agera som om det vore sant. För den som vandrar omkring med verkligt inflammerat egenvärde kan det räcka med en blick för att man skall uppleva sig hotad " Vad stirrar du på, är det något fel eller.."

Vår omgivning kan med andra ord bara aktivera sår vi redan bär inom oss, de kan varken ta ifrån oss eller ge oss ett egenvärde....när gamla sår aktiveras är det vår val att endera repetera gamla strategier eller ta steg av läkning...
Jag hade en situation för ett tag sedan där mitt eget grundsår aktiverades. Direkt kunde jag se hur gamla strategier ville sätta igång, slänga ut personen som straff. Med lite större medvetenhet har jag lärt mig att först ta hand om det som aktiveras....andas, bli medveten om att det handlar om känslor, omfamna....sedan när stormen lagt sig har jag kunnat sätta gränser eller ärligt kommunicera utan förväntan om att få medhåll eller mothugg. Hjärtats kommunikation är bortom egot.

Jag tror vår värld i mycket handlar om att vi behöver växa upp känslomässigt. 
Det är den stora utmaningen vi alla står för. Fortsätta projicera skuggan på varandra eller börja ta hand om den och växa upp...fixar vi det??? Den frågan tror jag alltid man måste vända tillbaka till sitt eget liv...mindre försvar och mera liv...