Tidigare krönikor

Ta tid att smälta...

Stockholm 19 mars 2014

Jag tror vi vanligen underskattar behovet av integration i vårt sökande efter mognad... med tiden har jag verkligen förstått att upplevelser, oavsett om vi kallar dem bra eller dåliga, kan stärka både ego och själen. Är vi omedvetna i häftiga upplevelser leder det gärna till tron på att man "nått fram" eller ser sig som heligare än andra.....fastnar man som motsats i smärta och vägrar ge sig själv medkänsla i det man gått igenom leder det ofta till bitterhet..
Jag tror det endast en aspekt av vårt medvetande som är ödmjukt, det vi kallar hjärtat eller själens röst. Därför är det så viktigt att stilla oss och föra våra erfarenheter till den plats inom oss där vi är hela. Där medkänsla och nuets ögon kan möta vardagens upplevelser och förvandla den till mognad. Det vackra är att vår själ kan använda allt vi smält och bearbetat till stöd för andra. Det finns inget meningslöst på själens nivå.
Däremot om vi stannar på ytplanet och undviker medkänslan till oss själva kommer egot alltid använda det vi går igenom i sina syften. Så sanningen är att vi kan gå igenom livet utan att lära något alls. Vi kan som A Course in Miracles säger repetera och repetera samma känslostrategier i liknande situationer, få rätt i det vi redan tror om livet.."Det är bara elände i den här dj-la världen". Separation blir alltid konsekvensen då egot tar över våra beslut, detta oavsett hur rättfärdigat det än kan kännas..
Hjärtat är alltid nu. När vi ber hjärtat om vägledning vänder  vi oss till en aspekt av medvetandet som står i kontakt med Den stora Källan...det förenade medvetande vi alla ingår i...Det är därför jag mer och mer litar till intuitionen i mitt eget beslutsfattande. Jag frågar egentligen om allt i min vardag...vad att säga ja till, vad att tacka nej till...trots år av träning tycker jag det ofta är svårt att veta vad som är vad...intuition eller rädsla....men jag tror det är viktiga är mitt fokus...värdesättandet av en visdom som inte tillhör världen mer verkar här... 
Nu är det Bergen i Norge till helgen...skall bli dejligt...sedan drar Livsyogalärarutbildningen igång början av april...kanske också Åland sista helgen i mars, vi får se...
Ta hand om dig under dagarna som passerar och låt kreativiteten flöda...

Jag tror vi vanligen underskattar behovet av integration i vårt sökande efter mognad... med tiden har jag verkligen förstått att upplevelser, oavsett om vi kallar dem bra eller dåliga, kan stärka både ego och själen. Är vi omedvetna i häftiga upplevelser leder det gärna till tron på att man "nått fram" eller ser sig som heligare än andra.....fastnar man som motsats i smärta och vägrar ge sig själv medkänsla i det man gått igenom leder det ofta till bitterhet..

 

Jag tror det endast en aspekt av vårt medvetande som är ödmjukt, det vi kallar hjärtat eller själens röst. Därför är det så viktigt att stilla oss och föra våra erfarenheter till den plats inom oss där vi är hela. Där medkänsla och nuets ögon kan möta vardagens upplevelser och förvandla den till mognad. Det vackra är att vår själ kan använda allt vi smält och bearbetat till stöd för andra. Det finns inget meningslöst på själens nivå.

 

Däremot om vi stannar på ytplanet och undviker medkänslan till oss själva kommer egot alltid använda det vi går igenom i sina syften. Så sanningen är att vi kan gå igenom livet utan att lära något alls. Vi kan som A Course in Miracles säger repetera och repetera samma känslostrategier i liknande situationer, få rätt i det vi redan tror om livet.."Det är bara elände i den här dj-la världen". Separation blir alltid konsekvensen då egot tar över våra beslut, detta oavsett hur rättfärdigat det än kan kännas..

 

Hjärtat är alltid nu. När vi ber hjärtat om vägledning vänder  vi oss till en aspekt av medvetandet som står i kontakt med Den stora Källan...det förenade medvetande vi alla ingår i...Det är därför jag mer och mer litar till intuitionen i mitt eget beslutsfattande. Jag frågar egentligen om allt i min vardag...vad att säga ja till, vad att tacka nej till...trots år av träning tycker jag det ofta är svårt att veta vad som är vad...intuition eller rädsla....men jag tror det är viktiga är mitt fokus...värdesättandet av en visdom som inte tillhör världen mer verkar här... 

 

Nu är det Bergen i Norge till helgen...skall bli dejligt...sedan drar Livsyogalärarutbildningen igång början av april...kanske också Åland sista helgen i mars, vi får se...

Ta hand om dig under dagarna som passerar och låt kreativiteten flöda...